Vykorten var en föregångare till vår tids SMS
Vykort innehåller samma korta budskap som SMS. Avsändaren berättar lite om sina upplevelser, sina åsikter eller vad man ville ha hjälp med.
Vykorten kom fram förhållandevis snabbt i en tid då det inte fanns tillgång till telefon. I de större orterna var det postutbärning både två, tre eller fyra gånger per dag, naturligtvis också på lördagar. Men i Kopparbo hämtade man sin post i affären.
Det skickades massor av vykort i början av 1900-talet. Åren 1903-04 förmedlade postverket omkring 50 miljoner vykort årligen. De närmaste decennierna minskade antalet något. Varje vuxen person skickade alltså i genomsnitt ca 20 vykort per år.
Vykort med landskapsmotiv (typografiska)
Bara en del av vykorten hade landskapsmotiv. De andra var gratulationskort med tecknade motiv, påsk- eller julkort eller personkort (ofta kungliga).
Hemsidan om Kopparbo visar bara kort med landskapsmotiv.
Från brefkort med liten teckning till fotografiskt vykort
Från början använde man brevkort med adress på ena sidan och meddelande på andra sidan. Under 1800-talet började man komplettera meddelandet med en liten bild (SMS blev MMS).
Adressidan fick endast användas för adressen och därför var avsändaren hänvisad till bildsidan för sina meddelanden. Runt år 1900 fungerade den saken ganska bra då fotona bara utgjorde en liten del av framsidan, men efter några år när trycktekniken utvecklades bredde bilden ut sig allt mer och 1905 var postverket tvunget att släppa till halva sin adressida för meddelande.
På ena halvan fick det bara l finnas adress, frimärken och postverkets stämplar. På den andra halvan fick man skriva sitt meddelande. Därefter kunde bilden ta upp hela framsidan.
Hittills har det upptäckts 33 olika vykortsmotiv från Kopparbo
Detta kan verka mycket. Men det har uppskattningsvis utgivits mer än 100.000 vykort i Sverige vilket motsvarar ungefär ett vykort för var 50:e vuxen invånare (1940).
Eftersom Kopparbo erbjuder så många vackra vyer är det därför inte så konstigt att de 31 vykorten motsvarar ungefär ett för var 5:e invånare.
Tryckning
Anledningen till att vykort blev så populära i början på 1900-talet var att det då etablerades trycktekniska metoder att framställa vykort från fotografiskt underlag till en rimlig kostnad.
En förutsättning för vykortets stora genombrott var de speciella vykortsmaskinerna, som kunde snabbkopiera bilder på fotopapper i rullar och framställa vykort som "äkta fotografier", en utveckling som i Sverige började slå igenom kring 1910.
Förlag
De flesta av de tidiga Kopparbo-vykorten framställdes av Carl Nilssons Ljustrycksanstalt (C. N:s Lj.) i Stockholm, som senare bytte namn till Svenska Litografiska AB,
Men amatörfotografer kunde gå förbi förlagen och sända sina egna bildförlagor direkt till vykortstryckerier. För det första vykortet har någon lämnat in ett fotografi till Esping & Lundells fotofirma i Norrköping. På några senare vykort står Kopparbo Konsumtionsförening som förlag. Man har då antagligen låtit trycka korten i Tyskland.
En del kort har framställts helt på privat väg och flera har kanske aldrig varit till salu i affären.
