Bryggområdet

Fastigheten Kopparbovägen 29 omfattar en udde mot söder där det tidigare låg en fyr. Den kallades Kopparbo fyr och var byggd 1886. Udden kallas för Fyrberget. Fyren syns dels på fotot till vänster, dels på två vykort nedan.

Senare ersattes fyren av en ny fyr ute i farleden vid Algersgrund (kallad Alingen). En ny fyr byggdes också nedanför Vildmarkshotellet.

Bredvid fyren stod ett hus med gastuber. Tuberna lagrades här även senare för fyren vid Algersgrund och roddes ut av fyrvaktaren.

Lars Johan Petterson skötte fyren under sin tid. 1917 erhöll han t.ex. 150:- för tjänsten som fyrvaktare. Denna syssla övertogs efter hans död av sonen Ivan Pettersson som var fyrvaktare även efter sin flytt till Stora Kopparbo.

Fyrudden ca 1920

Fyr och Fyrberget på två gamla vykort.

Vykort Fyren - ca 1930

Fotot borde vara taget ca 1930. Vykortet är inte postbehandlat.

Vykort Fyrberget - ca 1910

Fotot borde vara taget ca 1910. Vykortet är inte postbehandlat.

De små byggnaderna på udden innehöll gasflaskor och annat material som roddes ut till fyren.

Kopparbokungen Lars Johan Pettersson byggde sig en undantagsstuga nere vid ångbåtsbryggan i början av 1900-talet. Han bodde där (åtminstone på sommaren) från 1910 til 1920. Från stugan hade man en bra kontroll över båttrafiken och fyren.

Stugan har renoverats och står fortfarande kvar på fastigheten Kopparbovägen 29.

På nedre bilden syns också den bod där fyrvaktaren förvarade fyrens gasoltuber

Undantagsstugan ca 1930. Till höger: Samma stuga 2001.

Den gamla förrådsboden till vänster, foto 2013.

Förrådsbyggnaden

Från början av 1900-talet stod det en förrådsbyggnad vid bryggan. Den har också kallats brevlådebyggnaden.

Den tillhörde fastigheten Kopparbovägen 31 som senare inredde en bastu i byggnaden. Men den stod i vägen så den revs kring 1995 och ersattes av en bastu på den egna fastigheten.

Del av vykort 1912. Till höger: Foto 1955.

I början av 1970-talet föreslogs att den förfallna ångbåtsbryggan skulle rustas och användas som badbrygga men då fanns det inte tillräckligt stöd för detta.

1984 föreslog styrelsen igen att man skulle bygga en ny badbrygga på gamla ångbåtsbryggans plats. Ett lån på 15.000:- skulle behövas för detta men medlemmarna röstade åter ner förslaget.

1995 års styrelse lyckades få igenom ett beslut om att anlägga en badbrygga som kostade ca 17.000:-. År 2006 kompletterades den med ett soldäck vid stranden. 2013 fick bryggan nya stolpar i en omfattande reparation.

Vy mot öster hösten 2003 med badstrand och badbrygga. Till höger: Soldäcket anläggs arbetsdagen i oktober 2006.

Knytkalas med ca 70 personer på brygga och soldäck en av de få fina sommarkvällarna 2007.

Soldäcket våren 2012. Se när det används av badande.

Kopparbo var beroende av båttrafik

Den mesta trafiken till och från Kopparbo skedde förr över Bråviken. Man använde i början privata roddbåtar eller segelbåtar. Se Bråvikentrafik.

Regelbunden båttrafik kom i gång 1877 när skärgårdsångaren "Bråviken" började trafikera linjen Näfvekvarn - Norrköping. Men förmodligen kunde båten inte lägga till i Kopparbo förrän kring 1890 då ångbåtsbryggor anlades nedanför fastigheterna Kopparbo och Fridhem. Förmodligen bekostades bryggorna av ägarna till dessa fastigheter.

Ångbåtsbryggan nedanför Kopparbovägen 31 ägdes från 1916 av stamfastigheten och blev en central punkt för kommunikationer och fisketransporter. Men den krävde mycket underhåll. Från 1935, när vägföreningen startade, diskuterades bryggan på varje årsmöte. 1941 var den i så dåligt skick att en nästan ny brygga måste byggas. Detta skedde med bl a 51 st ca 5 meter långa pålar.

Fram till 1947 gick ångbåtarna regelbundet, men då hade landsvägstrafiken konkurrerat bort båttrafiken.

Foto 1954

Ångbåtsbryggan - en samlingspunkt

Under bryggans 50-åriga storhetstid var den en samlingspunkt för orten. Fiskarna landade sina fångster där för vidare transport med båt eller bil till uppköparna. Sommargästerna kom till bryggan med sitt bohag. De tog turbåten in till arbetet i Norrköping varje morgon kl 7.00.

Sedan den reguljära båttrafiken upphört fick bryggan förfalla. Rederi AB Sightseeingbåtar begärde 1970 att få använda vägarna och bryggan för transporter till och från Djurparken. Men vägföreningen avslog denna begäran.

Nu har ångbåtsbryggan blivit badbrygga och är åter en samlingspunkt.

I väntan på rundtursbåten 1953.

Fotot har antagligen tagits från ångbåten. Förutom bryggan visar det fastigheterna Skogshyddan och Kopparbo (Kopparbovägen 29 och 31).

Bildens dominerande inslag är förråds-byggnaden som många år låg i vägen för fisktransporterna på land. Den ersattes 1996 av en bastu på andra sidan vägen.

Bakom vänstra bryggan skymtar lådor i vattnet som eventuellt kan ha använts som sumpar.

Vykortet postades 1913 på ångbåten av en passagerare som skriver entusiastiskt om den vackra trakten. Det är stämplat med ångbåtsstämpel.

Undantagsstugan

Kopparbokungen Lars Johan Pettersson byggde sig en undantagsstuga nere vid ångbåtsbryggan i början av 1900-talet. Han bodde där (åtminstone på sommaren) från 1910 til 1920. Från stugan hade man en bra kontroll över båttrafiken och fyren.

Stugan har renoverats och står fortfarande kvar på fastigheten Kopparbovägen 29.

På nedre bilden syns också den bod där fyrvaktaren förvarade fyrens gasoltuber

Undantagsstugan ca 1930. Till höger: Samma stuga 2001.

Den gamla förrådsboden till vänster, foto 2013.

Förrådsbyggnaden

Från början av 1900-talet stod det en förrådsbyggnad vid bryggan. Den har också kallats brevlådebyggnaden.

Den tillhörde fastigheten Kopparbovägen 31 som senare inredde en bastu i byggnaden. Men den stod i vägen så den revs kring 1995 och ersattes av en bastu på den egna fastigheten.

Del av vykort 1912. Till höger: Foto 1955.