*Uppdaterad 2017-04-23 -> Nyheter

  • 1

    Historia

Kopparbos historia


Epok 1 - Några torparställen blir en by

Det har under lång tid funnits bofasta människor i Kopparbo som livnärt sig på fiske, jakt och jordbruk. På 1600-talet fanns det bebyggelse vid Lövsgata som låg ovanför backen till stranden, nuvarande Kopparbovägen 21 och 26. Se karta. På 1700-talet tillkom bebyggelse vid Koppartorpet, senare kallat Kopparbo, som låg vid slutet av nuvarande Kopparbovägen. År 1800 bodde det i dessa två torp 17 personer. Samhällets namn kommer alltså ursprungligen från ett torp.

Torpet Kopparbo delades i början av 1800-talet på Lilla Kopparbo vid Klumpstugestigen och Stora Kopparbo vid slutet av nuvarande Kopparbovägen. Dessa torp avvecklades i slutet av 1800-talet då sommargäster fick arrendera delar av marken.

Ungefär 1820 bosatte man sig vid Sjöhagen (Sjöstugan). Ungefär 1860 bosatte man sig även vid Bäckängen och vid Karlslund. De första torparna kom från omgivningarna. Några bodde i området under flera generationer. Speciellt har många personer ur släkten Stenbäck bott i Kopparbo under lång tid.

År 1870 bodde det totalt 38 personer i Kopparbo. De angivna yrkena var oftast torpare, dräng eller daglönare, i något fall fiskare. På 1890-talet avvecklades torpsystemet och husen köptes eller uthyrdes.

I slutet av 1800-talet blev det alltmer lönande att ägna sig åt fiske och befolkningen ökade kraftigt. Fisket var länge basnäringen för Kopparbos innevånare. Även om man hade annat avlönat arbete var det nödvändigt att komplettera inkomsterna med det som fisket kunde ge.

Det fanns också arbete i marmorgruvor och marmorindustrin. Timmergata tegelbruk var en stor arbetsplats. Vidare fanns det arbete i skog och sågverk. 1880 började Kopparbo därför att expandera. Flera nya hus byggdes väster om bäcken, bl.a. Höganäs och Gustavsberg. Väster om bäcken byggdes några sommarvillor.

Torpen Lövsgata, Kopparbo och Karlslund och därmed huvuddelen av marken öster om bäcken arrenderades av Lars Johan Pettersson, senare kallad Kopparbokungen. Han byggde en ny huvudbyggnad på Lövsgata och även nya bostadshus vid Stora Kopparbo. Det byggdes också andra hus: Axelsberg, Johannelund, Eriksdal och Eriksberg. Några av dessa användes för lägenhetsuthyrning.

1903 avstyckades Lövsgata, Kopparbo och Karlslund från stamfastigheten och marken köptes av Pettersson för 9.000:-. Avsöndringskartan visar vägar och bebyggelse 1898. Han upplät därefter flera tomter där släktingar, arbetare och fiskare kunde bygga egnahem, bl a: Berga, Bergdalen, Ekenberg, Eriksborg, Fjällnäs, Framnäs, Råbäck, Stensborg och Strå.

Familjerna hade ofta många barn och mot slutet av 1910-talet fanns det 86 bofasta invånare i Kopparbo. Så många åretruntboende har inte Kopparbo haft sedan dess. Nybyggarna kom ofta från skogarna omkring Kopparbo. Läs t.ex. berättelsen om familjen från Fjällmossen.


1870c Karta Kopparbo
Karta från ca 1870. Bäcken var gräns mellan Tåby och Östra Stenby socknar. Ett fåtal torparställen hyser ca 40 personer. Vägen till stranden hade en helt annan sträckning!


1902c Lovsgata32cm
Lövsgata gård, 1902. Se större bild

Har du material som skulle passa på hemsidan? Hur skall hemsidan förbättras? Skicka gärna ett mail till oss.                                                   Kontakta oss