*Uppdaterad 2017-04-23 -> Nyheter

  • 1

    Historia

Historien om en dalgång


2 - 1800-talets torpare

All mark i dalgången ägdes av Timmergata.

Hus och mark arrenderades av torpare. Dessa drog sig fram på det marken kunde ge, men även Bråviken gav ett värdefullt tillskott. Slänten mot vattnet var förmodligen uppodlad medan djuren fick gå på bete i skogen.

Torparna hade många barn. Tillvaron var hård. Vart tredje barn dog i späd ålder. Husen var små och mörka. Vintrarna var längre och kallare än idag. Men någon gång hördes nog glada barnaskratt, speciellt på somrarna. Någon skolgång var inte aktuell i början av 1800-talet. Via sidan Torpare kan man läsa berättelser om några av torparna.

Vid husen grävdes brunnar. Men vid stranden utnyttjade man en naturlig källa som grävdes ur och kläddes med sten. Den kallades Klumpkällan och finns fortfarande kvar.

Fram till 1860 gick den enda vägen rakt ner genom dalgången. Sedan byggdes en väg från Lövsgata gård fram till ångbåtsbryggan. Senare byggdes en fortsättning till Fridhem.


V5C1 1925 Strandv
Det är inte helt klart när vägen utefter stranden anlades. Men den har kallats både Rozyckis väg och Rallarvägen, vilket antyder att den anlades kring 1870.
1882 Fridhem vy
Foto 1886. Husen i förgrunden är nybyggda, se del 3. I dalgången syns Klumpstugan och några uthus. Se delförstoring "En bild berättar"


Lars-Johan Pettersson köper marken

1882 kom Lars-Johan Pettersson till Kopparbo som torpare på Lövsgata. 1903 köpte han gården som bl.a. omfattade hela dalgången.

1888 flyttade Lars-Johans yngre bror Karl-Erik (Kalle-Pelle) in i Eriksdal. Han drev jordbruk och och röjde mer mark inom området. En inäga i skogen kallades t.ex. för Kalle-Pelles intag.

Kring 1890 byggdes ytterligare bostadshus i dalgången, bl.a. de två hus som fortfarande står kvar med adress Klumpstugestigen 18.


2002 Klumpstugest18 uthus
Familjen Pettersson byggde två bostadshus på den mark som nu är Klumpstugestigen 18. Det högra huset byggdes på med en våning 1908 för sommargäster. Foto 2002.


På 1880-talet

började sommargästerna göra sitt intåg. Det låg i tiden att de rika människorna sökte sig ut från stadskärnorna för att andas frisk luft och uppleva lantmiljö. Detta var givetvis till fördel för torparna som fick nya inkomstkällor. De bofasta flyttade till sina uthus på sommaren och hyrde ut bostadshusen.

Vid samma tid började det också gå regelbunden båttrafik till Norrköping. Man var inte lika isolerad längre och det var lättare att sälja fisken. Fler fiskare etablerade sig i Kopparbo, speciellt i området kring Berga.

Det blev livligare i dalgången på somrarna. Stadsborna kom med både barn och pigor. Skratten blev fler.

Har du material som skulle passa på hemsidan? Hur skall hemsidan förbättras? Skicka gärna ett mail till oss.                                                   Kontakta oss