*Uppdaterad 2017-04-23 -> Nyheter

  • 1

    Händelser

1886 Kopparbos första(?) foto


1886 togs ett foto från bergen ovanför Fridhem. Familjen Beckman hade då byggt färdigt sina två hus (Kopparbovägen 48 och 49). Fotografen hade klättrat långt upp i bergen bortom Fridhem. Årtalet går att fastställa eftersom man på bilden ser grunden till Kopparbos tredje sommarvilla (nuvarande Kopparbovägen 31), som började byggas just 1886.

Fotot användes givetvis av familjen. Men de lät också Svenska Turistföreningen få använda fotot och dessutom användes det som underlag för vykort. De första bevarade vykorten är skickade 1901. Vykorten presenteras på egen sida.

Svenska Turistföreningen lät fotot ingå i en fotoserie som bland annat skickades till samtliga svenska skolor 1905. Serien omfattade 850 foton med motiv på allt från viktiga svenska fabriker till landskapsvyer och exotiska lappkojor.

Kortet till höger ingick i den serie som skickades till folkskolan i Fjärås i norra Halland. Där fick eleverna klistra upp korten på kartong. Klistret orsakade några små skador på bilden.


Fotografering på 1880-talet

Det måste ha varit en prestation att släpa upp dåtidens fotoutrustning i de branta bergen. I Svenska Turistföreningens årsskrifter kan man läsa om landskapsfotografernas vedermödor:

En hvar, som strövat omkring något i vårt härliga land och ej är lycklig nog att kunna teckna raskt och säkert, har tvivelsutan många gånger önskat att kunna med fotografiens tillhjälp på ett varaktigt sätt bevara minnet av de många vackra tavlor han skådat. För att sådana önskningar skola kunna förvärkligas fordras naturligtvis två vilkor:

1) fotografiapparat med tillbehör
2) konsten att sköta den.

Rörande det första vilkoret vilja vi blott nämna, att man åtminstone för 125-130kr. kan få förträffliga turistapparater.

Fotograferingen sönderfaller i tre huvudavdelningar: den ljuskänsliga plåtens exposition i kameran, dess framkallande och fixering samt dess kopiering.

Numera sedan de ytterst bekväma s. k. torra plåtarne införts, behöfver man ej själf hafva något bestyr med plåtens preparering; plåtarne köpas fullt färdiga att inläggas i kassetten. Hvad turisten har att göra är endast att exponera plåten, de bägge senare processerna kan han efter resans slut öfverlämna åt en skicklig yrkesfotograf. Torra plåtar kunna sålunda efter expositionen förvaras flera månader utan att bilden, då den slutligen framkallas, visar någon svaghet eller otydlighet, blott de omsorgsfullt skyddas för ljus och väta. Vid min sista fjällresa i Norrbottens lappmarker 1884 voro somliga plåtar exponerade hela 3 månader före framkallandet.

Turistens fotografiutrustning inskränkes till följande:
kamera med stativ;
ett större eller mindre förråd torra plåtar,
en röd säck, i hvilken man kryper in, medan plåten inlägges i eller uttages ur kassetten;
samt tomma papplådor, hälst något större än de, i hvilka plåtarne köptes,
och svart papper att inlinda och förvara de exponerade plåtarne uti, tills de skola framkallas.

Konsten med plåtarnes inläggning och 2:14 exposition kan man till en början nödtorfteligen inlära på ett par timmar


1882 FotoSTF

Har du material som skulle passa på hemsidan? Hur skall hemsidan förbättras? Skicka gärna ett mail till oss.                                                   Kontakta oss