*Uppdaterad 2017-04-23 -> Nyheter

  • 1

    Kopparbobor

Lars Johan Pettersson


Tidningsartiklar

I en artikel i Östergötlands Dagblad 10 juni 1944 finns bland annat en beskrivning av Lars Johan Pettersson. Här återges en avkortad version. Artikeln återfinns i sin helhet på egen sida. Texten nedan är rättad på några punkter.


Ett namn som länge kommer att förknippas med Kopparbos tillkomst är fiskaren och lantbrukaren Lars Johan Pettersson. Han var född och uppväxt i Kvarsebo och när han gifte sig blev han måg vid Marielund (vid Skvättan). Under den tid som Pettersson bodde vid Marielund, lade han märke till de goda fiskemöjligheterna vid Kopparbo, som inte ligger långt därifrån. Därför valde Pettersson, som var intresserad fiskare, att förvärva mark och bosätta sig vid Kopparbo. Av dåvarande ägaren till Timmergatagodset, kapten Magnell, lyckades han få inköpa de båda torpställena Löfsgata (av ortborna benämnt Lössgata) och Kopparbo vilka han brukade i kombination med fiske.

Sedan Pettersson förvärvat de båda dagsverkstorpen uppförde han den stora byggnaden vid Löfsgata. Byggnaden flyttades från en gård på Vikbolandssidan. Sedan det gått ytterligare några år köpte han även torpstället Karlslund och den s k Lopptäppan samt 100 tunnland skog. Den sammanlagda åkerarealen blev härigenom 18 tunnland, förutom skogsmarken. Med åren blev Pettersson en av socknens kommunalpampar och han var bl.a. både nämndeman och kyrkvärd. För Kopparbo blev han också allt i allo, vilket gjorde att ortsborna kallade honom Kopparbo kung.

Nämndeman Pettersson var en mycket energisk och framsynt man, som snart nog kom att inse att Kopparbo var en idealisk plats ej endast för fiske. Han lyckades intressera sommargästerna för Kopparbos idylliska läge. Redan innan Pettersson köpt Löfsgata hade grosshandlare G. V. Rundström arrenderat den första tomten och uppfört sitt sommarresidens. Därfter var det många andra som följde hans exempel.

När Pettersson övertagit Löfsgata lät han frånstycka ett 15-tal egnahemslägenheter vilka huvudsakligast utarrenderades till marmorbruksarbetare. Kopparbo började bli ett litet samhälle, där bebyggelsen växte i snabb takt.

Vid sidan om lantbruk och fiske bedrev Pettersson också en liten handelsrörelse. År 1907 bildade emellertid ortsbefolkningen en kooperativ handelsförening som förestods av dottern Hanna. Därmed upphörde Pettersson med sin affär.

Efter Pettersson död år 1920 förvaltades lantbruket av ett stärbhus intill 1925 då det genom köp övergick till dottern Hanna.


Dödsruna i NT 28 jan 1920:

Förre nämndemannen Lars Johan Pettersson i Kopparbo Krokeks socken avled i natt efter blott ett par timmars sjukdom. Han har på senaste tiden lidit av slapp hjärtverksamhet och fick nu ett svårt anfall av andtäppa som ändade i hjärtförlamning. Han hade uppnått en ålder av 77 år.

Pettersson har under 30 à 40 år ägt egendomen Lövsgata i Krokek socken, där han under 15 år drev diversehandel, tills han för 11 år sedan överlät affären till Kopparbo Konsumtionsförening.

För 10 år sedan överlät P skötseln av egendomen till en måg samt har sedan haft undantag och ägnat sig åt fiske samt skötsel av en av honom anlagd trädgård kring det av honom bebodda huset vid Kopparbo ångbåtsbrygga.

Den i sin krafts dagar mångfrestande och verksamme mannen har innehaft åtskilliga förtroendeuppdrag inom Krokeks socken där han varit ledamot av kommunalnämnden och fattigvårds-styrelsen. I 12 år var han därjämte Kyrkovärd i Krokek samt i 4 år nämndeman i Bråbo häradsrätt. Tre gånger gift sörjes den så hastigt av döden bortryckte av maka, född Andersson samt 3 barn i vardera sina båda första äktenskap.

Har du material som skulle passa på hemsidan? Hur skall hemsidan förbättras? Skicka gärna ett mail till oss.                                                   Kontakta oss